Honey och ostmackan!

Det blidde ingen ridning igår enligt planen...
Vädret var ruggigt, jag var trött, fredagkväll och klockan blev 20 minuter ifrån hästarnas kvällsmat när jag var klar med mockning o allt, så vi hoppade över det och myste lite bara. Och hungrig på kvällsmat var nog inte minst Honey.
I och med mitt hoppande blodsocker och så försöker jag hålla mig till att stoppa i mig ngt var 3/4 timme nu igen.
Så med ostfrallan i handen stod jag och borstade Honey.
Och vips så tog Honey sig en glupsk tugga av min ostfralla som jag höll i handen...så där stod jag först ganska paff, men kunde såklart inte låta bli att skratta högt för mig/oss själva...men en halv fralla fick jag iaf!:)
"jaaa duuu Honey, vi får nog ha lite högläsning ngn kväll ur ngn lämplig hästhavandebok i vad hästar egentligen ska äta och inte äta".
Hon stod för dagens skratt iaf!
Nu vet jag också varför Pyret inte minskar runt magen som Honey sakta men säkert har gjort. Givetvis rör sig Honey lite mera, men ändå nu när det inte är lika fullt med gräs i hagarna så tycker jag det har varit lite märkligt.
Jo så här går det till:
Först äter hon upp sin del av högarna de får tillsammans. Sedan går hon helt sonika bort och ställer sig utanför Sortas kvällsmatshage/fyrkant. För hon har snappat upp att Sortas är en slösaktig dam som spiller sin hösilage jämte och utanför sin "ho". Och sen är ju Pyret så finurlig och liten så hon hittar på olika sätt att få tag på Sortas spillda mat+att en hel del strån ramlar in i små-hästarnas hage.
Så går det till när man är häst och hela tiden vill ha ngt att tugga på!:-)